Nu stack hon!

Fiona 12 år (juli 2006) och 10 år (december 2004)

På min 19-årsdag blev jag för första gången gudmor. Mitt lilla gudbarn döptes till Fiona Alexandra. Hon var ganska rund och förskräckligt gosig. Hon växte upp och blev en klok, social, artig och världsvan flicka med toppbetyg. Om somrarna hade hon en massa härliga fräknar. Tidigt lärde hon sig att obehindrat prata 4-5 språk och hon växte. Och växte. Hon fick tandställning och hon började spela fotboll (precis som sin far). En dag var hon längre än sin gudmor. Och gudmoderns sambo. Hon började gå klädvisningar och färga håret. En dag var hon plötsligt modell för Nanso-group och Finnwear och Gud(mor)vet(inte)vad. På måndagen ringde hon och berättade att hon hade blivit erbjuden ett modelljobb i Aten! Minsann.

Foto: Finnwear

Idag stack hon till Grekland på ett 4-6 veckor långt uppdrag. Ikväll sa min lilla tvååring till mej: "Du ser lite så där gammal ut" och jag passar därför på att glädjas lite extra över min unga och vackra brorsdotters äventyr i STORA världen. Må hon komma hem lika glad och positiv som vi alltid har varit vana att se henne, släktens fina grekiska gudinna. Lycka till Fiona!

Kram från Faster Husmor 

Tröst

till en vän:

När sorgen kommer, som när natten skymmer
i vilda skogen, där en man går vill,
vem tror på ljuset, som i fjärran rymmer,
och sken som skymta fram och flämta till?
På skämt de glimta och på skämt de flykta,
vem tar en lyktman för en man med lykta?

Nej, sörja sorgen ut, tills hjärnan domnar
i trötthetsdvala, är den tröst vi fått
— det är som vandrarn, som går vill och somnar
på mossans mjuka dun och sover gott.
Och när han vaknar ur den skumma drömmen,
ser morgonsolen in i skogens gömmen.

("Tröst" av Gustaf Fröding 1894) 

Allt har sin tid. Även sorgen.