På min 19-årsdag blev jag för första gången gudmor. Mitt lilla gudbarn döptes till Fiona Alexandra. Hon var ganska rund och förskräckligt gosig. Hon växte upp och blev en klok, social, artig och världsvan flicka med toppbetyg. Om somrarna hade hon en massa härliga fräknar. Tidigt lärde hon sig att obehindrat prata 4-5 språk och hon växte. Och växte. Hon fick tandställning och hon började spela fotboll (precis som sin far). En dag var hon längre än sin gudmor. Och gudmoderns sambo. Hon började gå klädvisningar och färga håret. En dag var hon plötsligt modell för Nanso-group och Finnwear och Gud(mor)vet(inte)vad. På måndagen ringde hon och berättade att hon hade blivit erbjuden ett modelljobb i Aten! Minsann.
Foto: Finnwear
Idag stack hon till Grekland på ett 4-6 veckor långt uppdrag. Ikväll sa min lilla tvååring till mej:"Du ser lite så där gammal ut"och jag passar därför på att glädjas lite extra över min unga och vackra brorsdotters äventyr i STORA världen. Må hon komma hem lika glad och positiv som vi alltid har varit vana att se henne, släktens fina grekiska gudinna. Lycka till Fiona!
När sorgen kommer, som när natten skymmer
i vilda skogen, där en man går vill,
vem tror på ljuset, som i fjärran rymmer,
och sken som skymta fram och flämta till?
På skämt de glimta och på skämt de flykta,
vem tar en lyktman för en man med lykta?
Nej, sörja sorgen ut, tills hjärnan domnar
i trötthetsdvala, är den tröst vi fått
— det är som vandrarn, som går vill och somnar
på mossans mjuka dun och sover gott.
Och när han vaknar ur den skumma drömmen,
ser morgonsolen in i skogens gömmen.
Allt detta sitter husmor och drömmer om medan regnet öser ner där ute. Idag har hon bakat en rabarberpaj och plockat in de första kvistarna syren i huset. Det doftar himmelskt.
Allt som behövdes var två påsar med godis, Fåret Shaun, lite Bolibompa och ganska mycket tålamod. Nu står ett olivgrönt träd i vår trappa. Barnen är alldeles fascinerade. Och jag är lite stolt.
Mamma fick jobba ostört
Före (kl. 09.17)
Efter (kl. 10.34)
Två kvistar är ännu inte på plats. Jag behöver eventuellt en stege. Och en sjöman.
Trädet, som kostade 23€ (50% rea hos Popana), finns just nu inne i ett plaströr. Någon kväll när barnen somnat tidigt, skall en himla massa klisterbilder plockas ut ur röret och ett träd ska växa fram på en vägg. Vilken vägg det blir är ännu oklart, men det finns en het kandidat. Dessvärre kommer trädet inte att växa upp på två minuter, men det kommer att vara kul och det kommer att bli fint. Eller hur?
För sexton år sedan blev jag student. Om sexton år blir Freja (förhoppningsvis) student. Jag gillade alltid att gå i skolan och det gick ganska bra. Med ett undantag: finskan. Jag var aldrig urusel, men dålig. Fick väl aldrig underkänt, men det var surt. Och det har inte blivit mycket bättre.
Idag, denna vackra vårdag då man borde gå klädd i fingervantar och beundra de ljusrosa äppelblommorna, låg ett glädjebesked i vår gröna postlåda: både Lillasyster och Storebror har blivit antagna till dagisets språkbadsavdelning. I praktiken betyder det att barnen (som alla har svenska som modersmål) tas om hand av finskspråkig personal, som enbart pratar finska, sjunger på finska, läser sagor på finska och torkar rumpor på finska. Nu känns det lite som om man vunnit på lotto faktiskt. Tänk att våra barn kommer att kunna finska redan när de börjar i grundskolan (åtminstone Freja, som hinner språkbada i tre år)! Det var i år tredje gången vi ansökte om en plats i språkbadet för Rufus del, så parempi myöhään kuin ei milloinkaan.
Freja idag med (lämpligt nog) finska flaggan och mycket finsk klädstil :)
Om sexton år när Freja tagit studenten (med toppbetyg i åtminstone finska; -naturligtvis) och reser ut i världen, kanske hon sjunger på Haloo Helsinkis trallvänliga låt "maailman toisella puolen" som går ungefär såhär:
Nyt hihnalle laukku
ja viimeinen kuppi naamaan
Kohta pilvien päältä
voin muistaa tämän maan
Ei mulla oo tarkkaa suuntaa
mä menen minne sattuma johtaa
Mulla on mukana kuvat
mutta katseet eivät kohtaa
Isä olen täällä maailman toisella puolen, ja laulan pappadaduda pa duda dapa
Äiti älä pelkää kyllä pidän itsestä huolen, ja laulan pappadaduda pa duda dapa
Mä oon kujia kulkenut
jäljessä lapsien parvet
Niiden silmissä iloa
ja kovan elämän arvet
Sydän huutamaan jää joka hetkeen
mutta tartun niihin muistoissa
Vaikkei tavattais koskaan
kaikki kulkee mun matkassa
Isä olen täällä maailman toisella puolen, ja laulan pappadaduda pa duda dapa
Äiti älä pelkää kyllä pidän itsestä huolen, ja laulan pappadaduda pa duda dapa
Fast, å andra sidan, hur många av oss går och trallar på Gangsta's Paradise (Coolio), Waterfalls (TLC) eller Kiss from a Rose (Seal) som hör till de mest spelade under 1995?
Vi lyssnar på musik på väg till dagis. Volymen skruvas upp och barnen tittar med förvånade miner ut på de grönskande häckarna som blir som gröna streck utanför bilrutorna. När mamma gasar. Och sjunger.
Better Off Dead är den perfekta låten att köra bil till. Eller att bulta på fredagsbiffen till.
Imorgon är Husmor ledig. Hon ska cykla till rådgivningen med en 2-åring bakom rumpan och en 5-åring (förhoppningsvis) bredvid sig. Nynnande.
Midsommar på Malö 2004. Vi drack billigt tyskt lådvin från plåtmuggar och plockade musslor som Vi la direkt på engångsgrillen. Vi tog bilder på varandra när Vi kissade. Vi sov i tält (tre meter från vattenbrynet) och festade med två par från Borås. Mitt i natten kokade Vi pulverkaffe på stormköket och rörde ihop briljanta Irish Coffén. Efter en dag av återhämtning gjorde Vi en utflykt till Käringön. Där åt Vi Hälleflundra med smält smör, grön sparris, pepparrot och färsk potatis på Peterson Krog. Ja, det var så vackert, så roligt och så gott, att Vi minns det som i förrgår. I sommar, efter sju långa år, är det äntligen dags att återvända till Bohuslän. Senast var Vi två. Nu är Vi fyra. Det blir kanske inte lugnare. Men på ett annat sätt.
I kväll var det vårfest på Lillasysters dagisavdelning. Vi fick bl.a. uppleva en fin teater som man har övat på under våren. Kära lammet Ullrik var också med. Som statist. Sen fick vi alla krypa, balansera, hoppa oss igenom en hinderbana som tog oss genom hela dagiset och slutligen delade Nalle Puh ut glassar åt alla barnen. Lillasyster, i sin tur, delade ut små gåvor åt sina duktiga "tanter" och önskade dem en "glad påsk"(!).
Hinderbana
Balansgång i klänning från Benetton och Pippi guldskor (vintage)
