Från golv till tak

Idag har vindfångets tak börjat ta form och husfar har lastat in 51 m2 parkettgolv i Skodan. 14 paket (vit-)mattlackad ekparkett har lämnat Esbo för att småningom hamna på övre våningen i Villa Valter

Vindfångets takstolar är på plats
Helt enling husmors önskemål, kommer innertaket inte att bli platt, utan följa yttertakets form

Motorcyklar och grävmaskiner

Medan husfar umgicks med Mannen med grävmaskinen, passade resten av familjen på att gå på tivoli.
För storebrors del innebar det såväl skumpande bilar som sniglande motorcyklar...

... och ett moln av kladdigt sockervadd!

Stilla veckan

Förra arbetsveckan avslutades med att den ena tillbyggnaden ("matsalen") integrerades med resten av huset.

För familjens del avslutades veckan med ännu ett litet, ljusrött 1-årskalas för lillasyster.

Nu råder "Stilla veckan" i Villa Valter. I morgon tar Mannen med grävmaskinen en svängom runt huset. I övrigt lär det vara ganska lugnt. Och Vi skall väl göra ett (eller flera) besök på den årliga höstmarknaden.

Rivning pågår

Väggar har rivits och bottenvåningen har nu en betydligt öppnare planlösning. Till skillnad från övre våningen, kommer luftigheten här att bevaras. Vy från hall mot vardagsrum (stolparna är tillfälliga konstruktioner)

Vy från vardagsrum mot hall (vedspisen mitt i hallen är till salu om någon är intresserad!)

Vy från vardagsrum mot kök

Vy från kök mot vardagsrum (på andra sidan av väggen till vänster väntar matsalen på att få integreras med resten av huset)

Kalas!

Igår förbereddes lillasysters 1-årskalas... Storebror hjälpte till med både bak- och städning
... och idag firade vi


...med ballonger
och tårta
...och mera tårta ... och lite till

Tillbyggnaderna

Vindfång och matsal har nu nått över fönsterhöjd och man börjar småningom få lite känsla för hur det kommer att se utVindfånget sett västerifrånMatsalen sedd västerifrånRufus tränar "down hill" med fyrhjuling Freja beundrar sitt blivande hem...
... och bestämmer sig för att det är bäst att själv hålla i spakarna

Golv (omröstning)

När man renoverar, eller bygger ett hus, står man plötsligt inför en himla massa beslut. När planlösningen är spikad, skall småningom de olika materialen, färgerna och inredningslösningarna också klarna. Just nu funderar vi (bland annat) på hurudant golv vi skall ha. Lyckligtvis är samtliga familjemedlemmar (åtminstone de som lärt sig prata) ganska eniga om vad vi vill ha. Alla är intresserade av en ljus ekparkett. Familjen har inte hunnit besöka golvförsäljare, utan i stället beställt hem provbitar (!) från Erikoisparketti. Följande alternativ ligger överst i vår hög:

Alternativ 1:

"Ek country 1-stavsparkett har en levande och spännande ådring. Golvet ser naturligt ut och ger med sina kvistar intryck av ett gammaldags plankgolv. Plankornas långsidor är fasade och ytan är lätt borstad. Parketten är gråoljad och ljusare än de vitoljade produkterna."



Alternativ 2:

"Magnum ek bishop 1-stavsparkett ger ett naturligt och levande intryck. Parkettens färgnyanser växlar vackert och små kvistar förekommer. Den breda plankan (205 mm) bidrar med känsla i inredningen. Parketten är behandlad med en ljus vitlackering."

Vi gillar färgen och känslan hos alternativ 1, men undrar samtidigt hur tålig den oljade ytan är jämfört med den lackade? Dessutom är den inte slät och vi frågar oss hur mycket smuts som fastnar i ådringens små fördjupningar?

Skriv gärna synpunkter och kommentarer! Både praktiska råd/erfarenheter och rent estetiska åsikter är varmt välkomna (man får vara anonym).

Idag ser "matsalen" ut såhär ovanför golvnivå

...och såhär ser det ut under matsalen -gott om förvaringsutrymme!

Det växer, det växer!

Vindfånget har nått nya höjder...Eftersom det fortfarande är uppgrävt runt huset, ser tillbyggnaden otroligt hög ut
För att bevara den rätta tidsandan, har vi bestämt oss för att trappan skall bli av betong. Att hitta "rätt" ytterdörr kan bli något av en utmaning

Ut mot gatan blir det fönster, fönster, fönster och fönster

Bastant bunkerbygge

Nu har också matsalsdelen nått en bit över marknivå (vindfånget har vuxit till fönsterhöjd). Husfar har svetsat stolpar till tillbyggnaderna och fjärrvärmediket har delvis blivit igenfyllt. Flitiga byggare vid tillbyggnad (matsal) mot gården
Hörnstolpe till tillbyggnad

Dikesfyllning (jaaa, häcken ÄR fortfarande oklippt!)

Vindfånget växer och vinden är öppen!

Hurra, vindfånget har nått över marknivå! Det firade Rufus med att bjuda på sandglassar.

Husfar ägnade en del av sin kväll åt att flytta lecablock till baksidan av huset där matsalen skall växa fram ur marken. Ett block väger lika mycket som fyra Frejor...

Inne (på övre våningen) ser det ungefär ut så här (även golvet är utrivet). Öppet hus...

Sköna söndag

Vi har haft en bra dag. Söndagen inledde vi med att sparka boll nere på stranden. Sen hann vi leka en stund i parken innan det blev matdags. Efter lunch packade vi oss i bilen och åkte till barnfestivalen KONSTi i Billnäs. Där åt vi varma, nygräddade munkar, såg på dockteater och jonglörer, målade på väggar och lyssnade till Arne Alligator och Djungeltrumman.

Rufus gillar grönt, precis som sin mor

På kvällen hann husfar fixa lite på huset, medan de andra plockade äppel och vinbär på gården.

Nu önskar husmor och husfar bara att de hade Melody Gardots senaste CD att lyssna på som skön avslutning på en bra dag...

Betong i ett (vind)fjong

Den omtalade betongen anlände alltså igår och nu står plintarna till vindfång och matsal klara.

vindfång

matsal

På övre våningen har mellanväggar och innertak rivits och nu är man i färd med att förstärka takkonstruktionen med bjälkar.

vy mot blivande sovrum

mycket bråte...

Igår, den 27 augusti, firades också Rufus namnsdag. Festföremålet beställde i god tid en "chokokaka" och mamma bakade. Naturligtvis. Det blev en kladdkaka med mockaglasyr. Inte så estetiskt tilltalande, men söt och chokladdig. Även våra duktiga byggare fick njuta av kaloribomben. Vill du se på fina tårtor och inspirerande cupcakes, klicka här i stället.

namnsdagskaka

Trädgårdsdrömmar

Husmor tror sig vara trädgårdsintresserad. Förra vintern deltog hon t.o.m. i en kurs: Planera din drömträdgård. På smörpapper skissade hon sina drömmar. Hon pratade lyriskt om lavendel och pion, om syrener och klematis. Ett litet trädgårdsland ritades in i drömträdgården och tillsammans med Rufus uppgjordes planer på vad som skulle odlas: ärter och morötter, sallad och dill...

lavendel

pion

klematis

För att få utlopp för den våldsamma peta-i-jorden-ivern, som husmor drabbats av, inhandlades i maj en tomatplanta som placerades på balkongen. Här skulle det minsann ätas tomater till lust och leda. Förmodligen skulle de bli så många att de närmsta grannarna kunde få varsin hink tomater. Bara som en vänlig gest. Liksom.Ivrigt iakttog familjen hur de ljusgula blommorna plötsligt förvandlades till pyttesmå gröna kulor. De var hela tre stycken! "En till Rufus, en till mamma, en till pappa", sa Rufus. Vi skulle bara vattna och vänta. Lillasyster, som inte hade hört diskussionen, passade en solig dag på att skörda två av de roliga gröna bollarna (innan husmor kom utrusande genom den öppna balkongdörren och lyckades rädda den sista lilla grönsaken).

Sen försvann ivern. Plantan fick stå kvar i sin minimala plastkruka. Ingen extra mylla. Ingen näring. Vatten kunde den får lite sporadiskt. Ibland hade den tur när en förlupen stråle från en vattenpistol råkade träffa den törstande jorden. Sol fick den i mängder, men det var förstås någon annans förtjänst.

Idag står plantan och bugar lite ödmjukt. En femte och sista tomat undrar lite förläget om ens lillasyster längre är intresserad? Husmor suckar och undrar hur det kunde bli så här. Husbonden ifrågasätter hennes påstådda trädgårdsintresse. Kan det ha varit så att torsdagskvällarna spenderades någon annanstans än på trädgårdskurs? Hade hon suttit och ätit choklad och skvallrat med väninnorna? Hur står det egentligen till med odlarivern? Är det enda som finns en grön tumme, mitt i handen?

Husmor funderar. Nej, drömmarna om perenner och trädgårdsland lever definitivt kvar. Tomatplantans tragiska öde berodde på... fel miljö. Nästa gång kommer det att kännas rätt. Hennes växter kommer att överösas med vatten och kärlek. Nästa gång är i den egna trädgården.

Fast... på smörpappret från trädgårdskursen finns också hängmattan som husmor fick i födelsedagsgåva inritad. För trots att hon är en drömmare av stora mått bor det också en liten realist någonstans djupt där inne.

Och nu har förresten betongen till tillbyggnaderna anlänt! Kanske betongbilen får återkomma ännu en gång för att låta den sega massan rinna ut över 1200 kvadratmeter trädgård? Nix!